
2020-talet
En säsong man helst vill glömma på alla sätt och vis.Coronapandemin låg som ett lock över världen, och givetvis också över SHL och Färjestad BK.Den sista omgången från året innan blev ett facit över hur den här säsongen kom att se ut – på läktarna.
Serien spelades inför i stort sett tomma läktare, och det var helt enkelt inte det samma. Personalen korttidspermitterades som en åtgärd för att rädda både jobben och föreningen då intäkterna naturligt sjönk drastiskt i och med publikbortfallet.
Det blev också en säsong med mycket pusslande i spelschemat. Ingen match kändes säker då det på matchdag kunde ha upptäckts smitta i något av lagen och det fick ställas in.
Rent sportsligt blev det en tung säsong för Färjestad BK. Efter år av uppgång blev det bara en åttondeplats när de 52 omgångarna var spelade. Vi tvingades till spel i åttondelsfinal där vi mötte Malmö Redhawks. Vinst med 3-1 på bortaplan, och en förlängningsvinst hemma gjorde att det var klart för kvartsfinal.
Där ställdes vi mot seriesegraren Växjö Lakers. Upplägget för säsongen var så att de två första matcherna spelades i Växjö, de två följande i Karlstad.
Trots den skrala säsongen, spel i åttondelen, så var Färjestad det bättre laget i båda matcherna i Växjö. Dock var det hemmalaget som stod som vinnare i båda efter en förlängningsvinst (4-3) och den andra med 5-4.
Med tanke på det spelmässiga övertaget så var det såklart ett stukat lag som rullade hem från Småland. I den tredje kvarten var Växjö bättre och kunde vinna med 3-0, och i den fjärde så tömde hemmalaget det som fanns och tog matchen till förlängning. Avgörandet kom först i den femte perioden då Fredrik Karlström satte punkt för en på många sätt tråkig säsong där vi fick se Gereon Dahlgren och Peter Popovic ersättas under vårsäsongen. Pelle Prestberg och Thomas Rhodin ersatte som assisterande tränare.
*****
Juniorlagens säsonger stängdes ned redan på hösten, likaså damernas.
Hemvändarnas säsong!
Ett på förhand guldtippat lag hade en trög höst. I alla fall mot det som förväntades av lagbygget. Mikael Wikstrand och Linus Johansson hade kommit hem från Ryssland, Marcus Nilsson från Schweiz, och för att addera lite muskler så gjordes det också plats i truppen för Jacob de la Rose som efter sju säsonger i NHL ville flytta hem. Många spelare fanns också kvar, vilket gjorde att truppen på förhand såg ut som ett drömlag på papperet.
Det fanns spår av corona kvar i samhället och säsongen var inte helt fri från restriktioner. Sportsligt gick det minst sagt sådär efter förväntningarna. Målvaktsparet som startade säsongen (Henrik Haukeland och Jesper Eliasson) var inte det samma som avslutade. Dennis Hildeby plockades upp från J20 och in hämtades Domink Furch för att täta upp bakåt.
General Manager Peter Jakobsson fick lämna sitt uppdrag och ersattes av Rickard Wallin. En bit in på det nya året fick också tränaren Johan Pennerborn gå och in kom istället Tomas Mitell.
Med lite taktiska förändringar började ”Mitellhockeyn” att skörda poäng, och när tabellen skulle räknas ihop efter 52 omgångar klarade Färjestad precis att knipa den sjätte och sista platsen direkt till kvartsfinal. Där stod Skellefteå AIK och väntade i en kvartsfinal som expertisen redan på förhand hade räknat hem – till Skellefteå.
Fyra raka förluster under seriespelet, och det var inte speciellt många som förväntade sig det som komma skulle.Den första kvarten spelades i Skellefteå. Det var ett Färjestad som kom ut till matchen i samma tröjor som vanligt, men med ett helt annat spel och inställning innanför dräkten. Det fysiska spelet överraskade Skellefteå och Victor Ejdsell kunde på ett retsamt sätt vinna den första matchen åt Färjestad då han avgjorde med någon minut kvar att spela.
En ”stulen” match och hemmafavören var i FBK-ägo.Det blev sedan hemmasegrar serien ut. Färjestad hade marinerat motståndet i de fem första matcherna, och när det var dags för middag och avgörande var det både mört och relativt lättuggat. Michael Lindqvist satte både 1-0 och 2-0 i den första perioden innan Rydahl, Ejdsell och Lennström fullbordade tillställnigen med varsitt. 5-0 i den sista matchen och 4-2 totalt och nu väntade Rögle i semifinalen.
Förhandssnacket var likt det innan kvarten. Skulle Färjestad orka nu efter manglingen med Skellefteå. Dessutom saknades Mikael Wikstrand som skadade sig under kvartsfinalserien.Men scenariot upprepade sig. En stulen match direkt i Ängelholm bäddade för hemmafavör även i semin.
Efter den matchen kändes det verkligen som hela Karlstad och Värmland vaknade. Tron var på allvar tillbaka och nu fanns det en känsla av att ”det här kan ju faktiskt gå”.
Den sjätte semin blev en thriller av högsta kvalitet. De la Rose öppnade målskyttet innan gästerna både kvitterade och tog ledningen. Victor Ejdsell hade andra idéer och gjorde två mål och vips hade Färjestad ledningen med 3-2 inför sista perioden. Klockan tickade på och man undrade om det skulle hålla hela vägen. Svaret blev ett stort nej, signerat Adam Edström. Han kvitterade för Rögle med 5:31 kvar och med 2:56 kvar satte Edström också 3-4 och det såg ut som att det skulle bli en sjunde och avgörande match i Ängelholm.
Men matchen var ett drama, och det var långt ifrån slut. Bara 24 sekunder efter Edströms ledningspuck var matchen åter kvitterad. Daniel Viksten styrde in en passning från Theodor Lennström till 4-4 och då var det bra drag i arenan!
Den fjärde perioden blev mållös, och när det gått 10:56 av den femte perioden så var matchen slut och jublet visste inga gränser. Linus Johansson fick en puck från kanten, gick in och vickade lite på höften och drog iväg ett skott som letade sig in bakom Rifalk i Röglekassen. Den 21:a SM-finalen var ett faktum och där väntade Luleå.
Här är det lika bra att ta sig ända till slutet direkt. Luleå hade hemmafavör, och med endast hemmavinster i de sex första matcherna så hamnade vi i ett absolut avgörande. En helt avgörande sjunde match om SM-titeln.
Laget bröt resemönstret inför den matchen. Avresa dagen innan och övernattning.
Vid 02:00 på natten ville hemmafansen spexa lite och hade laddat på med ett fyrverkeri för att väcka och störa spelarna. De visste inte då att de redan hade bjudit på guldraketerna.
Väl på arenan var det ett Färjestad som leende tig sig an uppgiften. Hemmaspelarna såg aningen tyngda ut av stundens allvar, och pressen att leverera en guldfest som hemmafansen inte fått sedan 1996.
Det var en jämn match. 50 mållösa minuter innan Jesse Virtanen fick på ett fladdrigt skott som letade sig upp i Lassinantis plockhandskryss. Strax efter hade Luleå en jättechans att kvittera, men pucken gick i ribban. Med två och en halv minut kvar så klev lagkapten Linus Johansson in framför mål. Victor Ejdsell såg detta och levererade en passning som Linus satte i när. Jublet på bortaläktaren var av ren eufori, och när Joakim Nygård kunde sätta trean i tom kasse var det klart.
Färjestad BK tog det tionde guldet och kunde flyga hem som mästare.
Väl på flygplatsen hade hundratals människor samlats för att fira guldhjältarna mitt i natten. Det var en lite försmak på det som väntade denna majdag nummer 13, 2022. Hela Stora Torget i Karlstad var fyllt och jublet var gränslöst när laget ändrade scenen till livetoner från Sven-Ingvars med Oskar Magnusson i spetsen.
*****
Damerna kvalade åter till SDHL men det blev respass i kvalet mot Malmö Redhawks, som även de missade avancemang i ett senare stadie.
HERR
Efter en säsong där vår fantastiska publik äntligen fick återvända till Löfbergs Arena kan vi konstatera att den bjöd på en del skadeutmaningar. Trots det tillsynes ständiga pusslandet från ledarteamet placerade vi oss tillslut 3:a i grundserien men åkte tyvärr ut mot Frölunda HC i den 7:e och avgörande kvartsfinalen. Sett till säsongen som helhet var prestation god där många spelare tog stora kliv i sin utveckling och växte in i SHL-kostymen på ett bra sätt.
DAM
Under säsongen var det även mycket positivt som hände för vårt damlag. Genom en väldigt god sammanhållning i gruppen, en väl förberedd uppladdning genom en bra sommarträning gick vi obesegrade genom hela hösten och vann NDHL DamEttan Västra genom 20 (!) raka segrar. Väl i allsvenskan fortsatte framgångarna där vi slutade på en 2:a plats. Tyvärr tog säsongen slut i Play Off till SDHL genom förlust mot Skellefteå i 0-2 i matcher.
JUNIOR
Juniorsidan inkluderar U16-U20 där alla tre lagen under den gånga säsongen tagit kliv i sin respektive utveckling. U16 slutade på andra plats i serien men åkte ut i första rundan av SM-slutspelet genom att sluta 3:a i gruppen. U18 vann både Region Väst under hösten och sedermera J18 Nationell Södra under våren, men åkte dessvärre ur i åttondelsfinalen mot Leksand. U20 slutade på en 6:e plats i J20 Nationell under hösten och på 5.e plats i fortsättningsserien under våren. Även de gick till slutspel men åkte ur mot Leksand i åttondelsfinalen.
Glädjande har totalt 15 spelare representerat ett landslag under säsongen!
UNGDOM
Från och med den gånga säsongen har föreningen fått möjlighet att bedriva delar av sin verksamhet på Tingvalla isstadion som stod färdigt med två hockeyrinkar vid säsongstart. Det har skapat fina förutsättningar att fortsätta utveckla verksamhet med fler och bättre träningstider för våra aktiva. Ture Vargs Hockeylekis upp till U13 bedriver nu all sin verksamhet på Tingvalla isstadion. Från U14 och uppåt samt konståkningen bedriver fortsatt sin verksamhet i Löfbergs Arena med tillhörande faciliteter.
Värt att nämna är att för första gången i förenings historia har vi under den gånga säsongen haft ett flicklag i seriespel.
HERR
Herrarna gjorde poängmässigt den näst starkaste grundserien i Färjestad BK’s historia. Laget inledde starkt under hösten, toppade tabellen stora delar av säsongen och slutade som seriesegrare på 104 poäng. Herrarna tog sig parallellt till kvartsfinal i CHL, men där var Skellefteå AIK det starkare laget. Slutspelet blev däremot en stor missräkning. De två hemmamatcherna var framförallt okaraktäristiskt svaga, vilket efter två OT-förluster borta slutade i ett 0-4-uttåg mot Rögle BK.
På det individuella planet hade David Tomášek en stark säsong och vannmålligan i SHL med 25 mål. Även Victor Ejdsell var stark i den grenen – särskilt innan jul. Liam Öhgren spelade efter skadebekymmer JVM för Sverige som kapten och kom därefter tillbaka starkt i Färjestad BK. I maj spelades VM-turneringen i Tjeckien, där Linus Johansson och David Tomášek representerade klubben i varsitt landslag.
DAM
Damerna gick obesegrade genom Regional Väst (första serien) i början av säsongen – och därefter var det dags att påbörja kvalet mot SDHL.
Laget tog sig till Allsvenskan, slutade på en andraplats och var därmed klara för Play Off-spel. I den första omgången (bäst av tre) besegrades Malmö Redhawks, men i den andra omgången tog det stopp mot Södertälje SK. I och med förlusten tog säsongen slut, men damerna tog sig steget längre (till Play Off 2) än året innan.
Laget satsar fortfarande på att ta steget upp till SDHL, men inledningsvis väntar spel i samma serie som förra säsongen. Damerna har fått en ny huvudtränare (Johan Fransson) på heltid och gjort några förändringar i spelartruppen. Inför säsongen ansluter ett gäng (sex stycken) nyförvärv, samtidigt som vi får återse en skara ansikten som är välbekanta.
JUNIOR
Juniorerna hade en framgångsrik säsong. U16 slutade på en andraplats i U16 Region Väst och gick vidare till SM-slutspel, men där tog det stopp i kvartsfinalen. Det var dock längre än laget kommit på sex år.
U18 följde trenden och kom på en andraplats i serien innan jul. Laget gick vidare till J18 Nationell Region Norra vid årsskiftet, slutade på en sjätteplats och fick därmed delta i SM-slutspelet. Där gjorde gänget ett grymt slutspel och slog ut sina motståndare. I finalen ställdes laget mot Örebro HK, men fick nöja sig med en silvermedalj. Men det var faktiskt första medaljen på fem år (sedan 2019).
Även U20 slutade på en andraplats i serien innan jul. Laget tog sig vidare till J20 Nationell top 10 för första gången på sex år, men under SM-slutspelet fick gänget det tufft mot Leksands IF. Laget åkte ut i åttondelsfinalen och slutade på en tionde plats.
Utöver det har vi glatt oss åt landslagsframgångar. Under säsongen blev nio spelare uttagna till det svenska landslaget, samt tre spelare uttagna till det norska landslaget.
UNGDOM
I augusti startade de äldre ungdomslagen säsongen på is i Löfbergs Arena - och i september var det dags för de yngre grupperna (U13 eller yngre) att inta isen på Tingvalla Isstadion. Dagen därpå hade vi en stor upptaktsträff för våra ungdomsledare på Scandic Winn, Karlstad. Under en heldag gick vi bland annat igenom hur verksamheten ska bedrivas och hur viktigt ledarengagemanget är. Vi fick även besök av tre föreläsare som pratade om relevanta områden. Så det blev med andra ord en lyckad dag!
Överlag har det varit en positiv säsong med mycket engagemang, där vi ser att utvecklingen går framåt. Vi beslutade oss för att behålla isen lägre i år och körde på den maj ut med våra äldre ungdomslag. Det beror på att det finns möjlighet att ta kliv i utvecklingen, vilket är anledningen till att vi valde att behålla den.
Under säsongen har vi aktiverat 550 barn/ungdomar i åldrarna 5-16 år.
Säsongen 2024/2025 i SHL blev en intensiv och delvis motsägelsefull resa för Färjestad BK. Med en slagkraftig trupp och en tydlig spelidé fanns det goda förutsättningar, men säsongen kom att präglas av både toppar och dalar.
Stark inledning och höga förväntningar
Färjestad fick en relativt stark start på säsongen. Laget spelade med högt tempo, aggressiv forecheck och ett effektivt anfallsspel. Offensiven producerade mål i jämn takt och flera spelare bidrog i poängprotokollet. Även special teams, särskilt powerplay, fungerade bra under inledningen.
Ojämnhet under grundserien
Trots den lovande starten började resultaten variera mer under mitten av säsongen. Laget hade perioder där spelet hackade, särskilt defensivt. Misstag i egen zon och bristande disciplin i vissa matcher ledde till onödiga poängtapp.
Samtidigt fortsatte offensiven att vara en styrka, vilket gjorde att Färjestad ofta var med i matcherna även när spelet inte fungerade fullt ut. Denna obalans mellan offensiv och defensiv blev ett återkommande tema under säsongen.
Under vintern kämpade laget för att behålla en topposition i tabellen. Konkurrensen i SHL var hård, och flera lag låg tätt poängmässigt. Det blev till slut en fjärdeplacering i tabellen och i det kommande slutspelet väntade Skellefteå AIK.
Slutspel och avgörande matcher
Färjestad började hemma och tog en klar 6-2 seger. Två dagar efter var det dags för match 2:7, men där var Skellefteå starkare och kvitterade serien genom att vinna i Löfbergs Arena med 4-1. Matchserien flyttade sedan till Skellefteå där hemmalaget tog två raka segrar (4-2 och 6-2), och satte press på Färjestad inför match 5:7 på hemmaplan. Per Åslund och Joel Kellman blev målskyttar i 2-1 segern och matchserien flyttade än en gång norrut.
Match 6:7 blev en ytterst jämn historia.
Michael Lindqvist gav Färjestad ledningen efter halva den andra perioden, men hemmalaget kunde kvittera innan perioden var över.
Sedan följde en mållös tredje, likaså en fjärde period. 36 sekunder in i period 5 så kunde hemmalagets Rickard Hugg sätta 2-1 och därmed stänga FBK-säsongen.
Den stora snackisen det här slutspelet var målvakterna. Damian Clara, som skulle vara den unge och utvecklingsbar i målvaktsparet, hade en tung säsong och togs till slut tillbaka an Anaheim som istället placerade honom i Finska ligan. Max Lagacé hade en skadedrabbad säsong, vilket tvingade Färjestad att låna in Jörgen Hanneberg som backup till Anders Lindbäck. Lindbäck, intagen som tilltänkt backup, fick således axla rollen som etta och sett till förutsättningarna gjorde vad man kunde önska sig.
Dock ett tråkigt slut på säsongen som också gav finalspel i Champions Hockey League, en final som spelades mot Zürich i Zürich. En match som hemmalaget till slut kunde vinna.
På damsidan nåddes äntligen SDHL.
De sista kvalmatcherna spelades i en matchserie, bäst av 3, mot Leksand. Den första matchen spelades inför storpublik i Löfbergs Arena där 1748 personer hade bänkat sig. Det blev ett hockeydrama där Leksand gjorde matchens enda mål, och det i förlängningen och tog med sig segern hem till Dalarna för returmötet.
Även denna match blev oerhört jämn. 2-2 efter full tid och ett FBK-avgörande i den femte perioden. Detta bäddade för det som skulle bli den längsta hockeymatchen i Sverige.
Hemmalaget tog ledningen, men Emma Murén kvitterade - båda målen kom i den första perioden. Sen kom det ingenting…under lång tid. Efter fyra spelade perioder (de tre ordinarie inkluderade) så hade ingen lyckats avgöra. Inte heller efter fem, sex eller sju perioder kunde matchens blott tredje mål falla.
Länge såg det ut som att även den åttonde perioden skulle ta slut utan att någon skulle göra något mål, men då fick Wilma Johansson nog och kände att tillräckligt mycket hockey hade spelats. I dubbel bemärkelse.
Efter 156 minuter och 19 sekunder avgjorde hon den historiskt långa matchen som tog Färjestad till SDHL – samt blev hennes sista i karriären.
Säsongen 2025/2026 i SHL blev en händelserik och stundtals dramatisk resa för Färjestad BK.
Hösten präglades av ojämnhet. Färjestad visade tidigt att laget hade en hög högstanivå, med flera imponerande segrar mot topplag, men samtidigt saknades stabiliteten. Försvaret var stundtals svajigt och laget hade svårt att stänga matcher, vilket ledde till onödiga poängtapp. Även spelet i powerplay och boxplay varierade, vilket påverkade resultaten negativt i jämna matcher.
Stabilisering efter årsskiftet
Efter nyår började Färjestad hitta en bättre balans i spelet. Laget blev mer strukturerat defensivt samtidigt som offensiven fortsatte att leverera. Flera nyckelspelare klev fram under denna period och bidrog med viktiga mål och poäng. Lagets spelidé blev tydligare, och prestationerna blev mer jämna från match till match.
Denna förbättring gjorde att Färjestad klättrade i tabellen och till slut säkrade en direktplats i kvartsfinalen genom att komma femma i tabellen.
Dramatiskt slutspel
I slutspelet visade Färjestad sin kapacitet på allvar. I kvartsfinalen ställdes laget mot Rögle BK. Serien började på bästa möjliga sätt för Färjestad, som snabbt tog kommandot och gick upp i en övertygande 3–0-ledning i matcher. Rögle lyckades dock vända serien genom att vinna fyra raka matcher - i en matchserie där de små marginalerna blev tungan på vågen i samtliga matcher.
Ledarskap och förändringar
Under säsongen skedde även förändringar på tränarsidan. Cam Abbott tog över som huvudtränare efter Jörgen Jönsson och fick i uppdrag att stabilisera laget. Hans ledarskap bidrog till en tydligare struktur i spelet, särskilt under den senare delen av grundserien.
Säsongen präglades också av skador och rotation i laget, vilket gjorde det svårt att få kontinuitet i laguppställningen. Flera spelare fick ta större ansvar än planerat, något som både gav erfarenhet men också bidrog till ojämna prestationer.
Sammanfattningsvis var säsongen 2025/2026 en blandning av hopp och besvikelse för Färjestad BK. Laget visade att de har kvaliteten för att utmana de bästa, men saknade den jämnhet som krävs för att gå hela vägen. Den dramatiska kvartsfinalförlusten mot Rögle blev i mångt och mycket säsongens mest minnesvärda – och smärtsamma – ögonblick.
På damsidan spelade vi för första gången i landets högsta serie.
Färjestads inträde i SDHL är resultatet av en målmedveten satsning på damsidan. Inför debutsäsongen sattes en trupp samman med en blandning av unga talanger och mer erfarna spelare, där målet i första hand var att etablera sig i ligan.
Förutsättningarna var dock utmanande. Att kliva in i SDHL innebär att möta lag med betydligt mer erfarenhet och etablerade strukturer. För Färjestad handlade mycket om att anpassa sig till tempot, fysiken och den taktiska nivån som krävs på högsta nivå.
Tuff inledning i högsta serien
Säsongsstarten blev krävande. Färjestad mötte flera av ligans topplag och fick tidigt känna på den höga nivån. Resultaten var inledningsvis ojämna och laget hade svårt att få utdelning, trots att prestationerna stundtals var lovande.
Försvarsspelet satt inte alltid som det skulle, och laget släppte in en del mål i avgörande lägen. Samtidigt fanns det ljusglimtar i offensiven, där vissa spelare visade att de kunde konkurrera även mot de bästa lagen i serien.
Utveckling under säsongen
Allteftersom säsongen gick började Färjestad växa in i rollen som SDHL-lag. Spelet blev mer organiserat och laget hittade bättre struktur i både försvar och anfall. Spelarna anpassade sig till tempot och började ta bättre beslut på isen, vilket resulterade i jämnare matcher.
Under denna period tog laget också viktiga poäng, särskilt mot andra lag i den nedre delen av tabellen. Dessa matcher blev avgörande i kampen om att undvika de allra mest utsatta positionerna. Lagmoralen var en av Färjestads styrkor – trots motgångar fortsatte laget att arbeta hårt och utvecklas.
Kampen om slutspel och kvartsfinal
När grundserien närmade sig sitt slut stod det klart att Färjestad inte bara kämpade för att hålla sig kvar i ligan – laget lyckades också säkra en plats i slutspelet, vilket var en stor framgång för en nykomling. Att nå kvartsfinal redan under sin första säsong i SDHL var ett tydligt tecken på lagets utveckling och potential.
I kvartsfinalen ställdes Färjestad mot regerande mästarlaget Frölunda HC. På förhand sågs Frölunda som favoriter, men matchserien visade sig bli betydligt jämnare än många hade förväntat sig.
Färjestad spelade med stort mod och disciplin, och lyckades utmana Frölunda i flera matcher. Försvarsspelet var mer organiserat än tidigare under säsongen, samtidigt som laget tog vara på sina målchanser på ett effektivt sätt. Målvaktsspelet var också en viktig faktor, där avgörande räddningar från Ida Boman höll laget kvar i matcherna.
Matchserien blev tät och intensiv, där små marginaler avgjorde. Färjestad visade prov på stark lagmoral och gav aldrig upp, trots att de ställdes mot ett mer rutinerat motstånd. Till slut var det dock Frölunda som drog det längsta strået och vann serien, men Färjestads insats imponerade och gav laget mycket värdefull erfarenhet.
Sammanfattningsvis var Färjestad BK:s första säsong i SDHL en lärorik och imponerande resa. Laget gick från att vara en nykomling med begränsad erfarenhet till att inte bara etablera sig i ligan, utan också ta sig till slutspel och pressa ett starkt Frölunda i kvartsfinalen.

Lagbild 2020/21
Bakre ledet från vänster: Henrik Haukeland, Jonathon Blum, Jacob Peterson, Oskar Bäck, Olle Lycksell, Jesse Virtanen, Arvid Holm, Per åslund, Victor Ejdsell, Gustav Rydahl, Pontus Widerström, Jens Westin, Linus Arnesson, Oscar Lawner, Martin Johansson, Jacob Nilsson, Jesper Eliasson. Främre raden från vänster: Carl Jakobsson, Albin Eriksson, Adam Ginning, Michael Lindqvist, Sebastian Erixon, Daniel Viksten, Albert Johansson, Vojtech Mozik.

Lagbild 2021/22
Målvakter: Dominik Furch, Dennis Hildeby
Backar: Anton Berglund, Adam Ginning, Mattias Göransson, Albert Johansson, Theodor Lennström, Joel Nyström, Jesse Virtanen, Jens Westin, Mikael Wikstrand
Forwards: Jacob de la Rose, Victor Ejdsell, Lucas Forsell, Carl Jakobsson, Linus Johansson, Martin Johansson, Oscar Lawner, Michael Lindqvist, Patrik Lundh, Joakim Nygård, Marcus Nilsson, Gustav Rydahl, Daniel Viksten, Pontus Widerström, Per Åslund.

Lagbild 2022/23
Bakre ledet från vänster: Marcus Westfält, Carl Jakobsson, Henrik Björklund, Max Lindroth, Ville Pokka, Lucas Forsell, Mattias Göransson, augusti Thornberg.
3:e ledet från vänster: Oscar Lawner, materialförvaltare Fredrik Sundin, Patrik Lundh, Anton Berglund, Axel Bergqvist, Marcus Nilsson, Joel Nyström, materialförvaltare Joakim Andersson, Michael Lindqvist.
2:a ledet från vänster: Dennis Hildeby, fystränare Richard Kalenius materialförvaltare Arto Mäntymäki, Mikael Wikstrand, Jens Westin, Theodor Lennström, Daniel Viksten, sjukgymnast Mattias Hell, naprapat Oskar Strandlund, Matt Tomkins.
Sittande från vänster: Victor Ejdsell, assisterande tränare Pelle Prestberg, assisterande tränare Thomas Rhodin, Linus Johansson, sportdirektör Rickard Wallin, Joakim Nygård, huvudtränare Tomas Mitell, målvaktstränare Maciej Szwoch, Per Åslund.

Lagbild 2023/24
Bakre ledet från vänster: Augusti Tornberg, David Tomášek, Jeremy Groleau, Henrik Björklund, Liam Öhgren, Lucas Forsell, Mattias Göransson, Carl Dahlström, Marcus Westfält.
3:e ledet från vänster: Oscar Lawner, Materialförvaltare Anton Karlsson, Joel Nyström, Marcus Nilsson, Materialförvaltare Fredrik Sundin, Axel Bergkvist, Jonathan Andersson, Naprapat Oskar Strandlund, Magnus Nygren.
2:a ledet från vänster: Carl Lindbom, Fystränare Richard Kalenius, Materialförvaltare Arto Mäntymäki, Mikael Wikstrand, Patrik Lundh, Joel Kellman, Per Åslund, Sjukgymnast Mattias Hell, Lagledare Joakim Andersson, Max Lagacé.
Sittande från vänster: Victor Ejdsell, Målvaktstränare Maciej Szwoch, Assisterande tränare Thomas Rhodin, Joakim Nygård, Sportdirektör Rickard Wallin, Linus Johansson, Huvudtränare Tomas Mitell, Assisterande tränare Pelle Prestberg, Michael Lindqvist.

Lagbild 2024/25
Bakre ledet från vänster: Adam Ollas Matsson, Jack Berglund, Marcus Westfält, David Tomàšek, Noel Fransén, Marian Studenič, Lucas Forsell, Stian Solberg, Jeremy Groleau, August Tornberg.
3:e ledet från vänster: Lagledare Joakim Andersson, Materialförvaltare Anton Arvidsson, Joel Kellman, Oskar Steen, Joel Nyström, Jonathan Andersson, Axel Bergkvist, Naprapat Oskar Strandlund, Materialförvaltare Arto Mäntymäki.
2:a ledet från vänster: Damian Clara, Skjukgymnast Mattias Hell, Assisterande tränare Johan Hedberg, Viktor Lodin, Emil Alba, Henrik Björklund, Alexander Ljungkrantz, målvaktstränare Maciej Szwoch, Fystränare Richard Kalenius, Max Lagacé.
Sittande från vänster: Michael Lindqvist, Assisterande tränare Thomas Rhodin, Assisterande sportdirektör Erik Wilderoth, Joakim Nygård, Linus Johansson, Magnus Nygren, Sportdirektör Rickard Wallin, Huvudtränare Tomas Mitell, Per Åslund.